Jag läser just nu Marie Hermansons senaste bok Himmelsdalen. Hermanson är ju en av mina favoritförfattare och jag gillar verkligen hennes nya bok. Förra läsåret diskuterade vi livligt Musselstranden på Östra bokcafé och Mannen under trappan med elever på samhällsprogrammet. Jag ser redan fram emot att få prata med andra som läst Himmelsdalen. Marie Hermanson har förmågan att förmedla den där känslan av att befinna sig i gränslandet mellan verklighet och galenskap.
I Himmelstal en liten otillgänglig men vacker by i Schweiz finns ett rehabiliteringscenter för människor med psykiska åkommor. Dit åker Daniel, en 35-årig svensk lärarvikarie, för att besöka sin tvillingbror Max. Bröderna har ett komplicerat förflutet men Max som är intagen p.g.a. sin maniska läggning behöver hjälp och betalar resan för att få träffa Daniel. Daniel känner sig kluven inför resan och mötet med brodern men väl där njuter han av den vackra naturen och det lyxiga men något mystiska rehabcentret. Max är intensiv och uppe i varv som vanligt men verkar ändå må riktigt bra och lyckas på ett överrumplande sätt övertala Daniel att byta plats med honom för några få dagar. Bröderna är enäggstvillingar och ser med små justeringar identiska ut. Det är nu mardrömmen börjar… Jag sugs in i Hermansons berättelse och den kusliga suggestiva stämningen. Kommer Daniel någonsin få lämna Himmelstal? Vem är egentligen Daniel? Och vem är Max? Ja, som vanligt har författaren lyckats få mina tankar att skena. Spännande! /Ingrid
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar